Jag är förkyld. Och ja, trots att (det superbästa) citatet (av Anne Sexton) ovan nämner hosta så hostar jag själv inte så mycket. Nej, jag rinner, mera. Lite som mest hela tiden, som en läckande kran. Dropp, dropp, dropp, dropp, hela natten tills man blir som galen. Äckligt.

Rökning är nog bra mot snuva, för jag har fått för mig att det torkar ut diverse slemhinnor! Kanske är det därför jag känner av det så mycket just nu, när det var över sex timmar sedan jag tog min senaste cigg? Har hur som helst inte råd med fler, så nu får jag vara sjuk på riktigt ett tag. Kanske till och med sjukanmäla mig i morgon, för att inte smitta ner någon svag gammal stackare så den dör. Skulle få så dåligt samvete.

Tack för de boktips jag fått hittills, de åker allihopa på min önskelista på Adlibris tills jag fått råd att beställa hela högen, tillsammans med allt som redan ligger där!

Och sommaren är nog snart helt bokad alltså, med jobb och festivaler och folk man inte träffat på länge, känns bra!

Jag har massor av små rivsår precis ovanför min navel. När jag låg i sängen ville min katt bädda till min mage med sina klor. Tanken var god, men det svider lite.

Nu känns det som att det hänt så mycket sedan jag skrev senast. Jag vet inte om det stämmer, men allt är ju relativt!

Jag har knappt skrivit någon musik på sistone; det kommer bara ingenting alls. Kanske äter jag för dåligt så att kreativiteten saknar energi (det är inte en dag utan att få kramp i magen eller blodsockerfall alltså, känner mig nyttig), eller så tänker jag för mycket på annat, saknar någon, eller så är det för att jag börjat röka igen, eller så är det något helt annat. Vad det än är vill jag komma ur det!

Jag har iallafall varit väldigt kulturell senaste veckan. Det ni! På Norrlandsoperan såg jag Carmen i onsdags (rekommenderas) och igår en uppsättning med FAKK i Umeå i samband med Internationella Kvinnodagen. Feminism på en väldigt basic nivå, men uppenbarligen väldigt upplysande för några jag såg den med! Det är aldrig något negativt.

Såg ju Refused på Scharinska också, förra veckan! Men det har jag nog berättat om för alla två eller tre gånger redan.

På måndag börjar mitt nya liv, men sysselsättning på heltid utanför stan. Förhoppningsvis håller det ända fram tills i höst!

Puss och kram, skilsmässobarn.

Just nu läser jag Paulo Coelhos "Veronika bestämmer sig för att dö", och min favoritlåt är "Hard Life" med Bonnie 'Prince' Billy (från "Master and Everyone"). Bara för att uppdatera om min kulturella konsumtion, liksom. Den tidigare ger mig lite ångest och jag vill läsa klart den rätt snart, men jag tycker om den ändå. För visst är det så, att bra konst är den som skapar reaktion? Den senare är bara en så snygg låt.

Jag gigade på Hamnmagasinet i går och spelade en massa countrymusik tills folk blev less på mig. Men jag har bara blivit mer förälskad i genren sedan jag skaffade min nya gitarr och jag har så mycket kvar att lyssna på! Det känns bra. Just ja. Måste döpa gitarren också. Men det är skumt att döpa den efter någon man känner, och samma sak att ge den något av de namn jag paxat för eventuella barn i framtiden. Liksom, jag vill inte döpa min unge efter min gitarr, hen skulle fan ta illa upp. Så där har jag fastnat lite.

Och bloggen ser lite annars ut, för jag testar ett annat utseende. Eller, ja, det är typ samma fast jag får plats med större bilder. Mina gamla inlägg kan nog se lite off ut, men det är sånt som händer!

Fuck. Trött. Skulle nog kunna dryga på och ordbajsa för att få ett dubbelt så långt inlägg, men varför göra det när jag faktiskt får sova längre än sju timmar i natt? God natt.